Det var ett fint område där man ofta stötte på hästar och åkrarna glänste ibland som guld även nära till havet..
Startade denna blogg 2011 då jag skulle på min första volontärresa till Filippinerna. Mitt intresse för kultur, människors livssituation och volontärarbete har sedan dess fortsatt. I år har jag kommit med i Svenska kyrkans utbytesprogram för unga vuxna och kommer under hösten 2014 blogga som ambassadör för Svenska kyrkans internationella arbete från någonstans i Brasilien.
tisdag 20 augusti 2013
Natur och lugn
Jag tog ofta många och långa promenader, lyssnade på ljudbok, musik, pratade i telefon och reflekterade en hel del...
söndag 18 augusti 2013
Alltid sysselsatt
Jag trodde att det skulle vara en massa dötid eftersom det var på landet, jag trodde att jag skulle hinna läsa massa böcker och göra studera en del men jag tror faktiskt att jag var den som gick upp först på morgonen och den som lade mig sist på kvällen förutom nunnorna. På morgonen hade jag förskoleaktiviteter med 3 barn, efter det hade jag läs och räkning med en pojke och på eftermiddagen dansade vi massor och lekte, det hände även på kvällen. Jag försökte även hänga med nunnorna ner till kapellet där de bad fler gånger om dagen. På kvällen va de äldsta ungdomarna alltid vakna å då kunde vi sitta och umgås hela nätterna.
Detta är kyrkan som ligger i anslutning till klostret..
Detta är kyrkan som ligger i anslutning till klostret..
onsdag 14 augusti 2013
Helgeandssystrarna
Detta är Helgeandssystrarna St. Ella född 12 maj 1923, St. Karin född 9 augusti
1958 och St. Marianne född 17 september 1925.
År 1964 flyttade St. Ella och St. Marianne till en nedlagd
skola bredvid Alsike kyrka och har sedan dess bedrivit sin verksamhet där
tillsammans med St. Karin kommit senare.
Idag är St. Ella 90 år och bor på ett ålderdomshem i Knivsta sedan ett år
tillbaka. Hon har drabbats av en stroke och hör ingenting men är ändå väldigt
pigg och glad, hon skapar figurer, stickar och syr aktivt. Varje söndag kommer
hon och firar gudstjänst i Alsike kyrka och hälsar på klostret. För att
kommunicera med henne måste man skriva ner saker på papper så att hon kan läsa
och så svarar hon tillbaka. Hon busar med barnen och kittlar dem, barnen saknar
henne mycket. De har beskrivit henne som den nunnan som höll till mest i köket
och då fick man hjälpa till att laga och baka saker. Hon lagade ofta hemmagjord
marmelad och skötte blommorna väldigt bra. Idag är de endast två nunnor som
bedriver arbetet. St. Karin säger att nunnor är ett ”utdöende släkte” och de skulle verkligen behöva mer hjälp på plats för att kunna fortsätta bedriva klostret på samma sätt som förr därför hoppas de på två kvinnor från Kenya en dag ska komma som har
visat intresse för att vilja bli nunnor i Sverige.
tisdag 13 augusti 2013
En fristad för flyktingar i nöd
Alsike
kloster ligger 20 km söder om Uppsala invid en gammal medeltidskyrka.
Det är en fristad för flyktingar i nöd. År 1978 tog
Helgeandssystrarna (tre nunnor) emot sin första flyktingfamilj utan att
egentligen veta vad de gav sig in på. Sedan dess har det bara fortsatt. ”Som
flyktingsituationen ser ut idag går det inte att sluta” menar nunnorna.
År 1993 förklarade man formellt klostret vara en
kyrklig fristad för flyktingar och sedan 1995 har det respekterats som det av
myndigheter som polis, åklagare och mm. Hit kommer de som inte har någon
annanstans att ta vägen – både flyktingar och andra människor som behöver hjälp
eller som behöver komma bort från sin hemmasituation. Det är familjer som
nekats uppehållstillstånd.
Många enskilda och familjer från flera olika delar
av världen har genom systrarnas arbete fått en framtid i Sverige. Vid två
tillfällen har klostret utsatts för polisinsatser men nu tycks det gamla
begreppet ”kyrklig fristad” ha accepterats i praktiken.
Den som riskerar att bli torterad i sitt hemland
kan få uppehållstillstånd enligt Genèvekonventionen. Men våldtäkt räknas inte
som tortyr. I Alsike kloster har de nästan idag bara våldtagna kvinnor och
deras familjer. Det finns människor som kommit hit av krig och olika typer av
förföljelse, politiska eller sociala, bl. a kvinnor som flyr hedersrelaterat
våld.
De som flyr kommer inte hit för att det vill leva i
Sverige, utan för att de inte kan leva ett liv i sitt eget land, och orsakerna
kan vara många. Vad som kan sägas om dem är att de alla är svårt
traumatiserade, och det livsöde som finns i varje människa är unikt.
Systrarna samarbetar med läkare av olika slag och
psykologer finns för att avlasta bördorna som finns i var och en.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)