Jag och Anna åkte till skolan… Där iakttog vi en musiklärare
som övade med en elev. Läraren coachade eleven i hur man skulle spela bas på
olika sätt. När vi sedan gick ner blev jag överraskad med tårta, en cocos och
choklad tårta! Så himla god, jag älskar cocos! Och brigadeiros… Där var
Valeria, Carlos, Vivi, Gisele, min värdmamma, några från kontoret och en
lillebror till några vänner jag följt med på middag hos tidigare. Jag visste
inte hur jag skulle reagera, jag blev lite i chocktillstånd eftersom vi hade
planerat att vi skulle fira mig på kvällen.
Sedan åkte vi hem och lunchade, vilade lite för att vi
planerade att vara ute att dansa under natten. Det var bestämt att jag och Anna
skulle baka en kaka på svenskt vis och vi trodde att vi skulle fira min
födelsedag i huset men två timmar innan firandet skulle börja då vi sagt
kl.20:00 får vi reda på att vi ska på middag hos några vänner till familjen och
att vi ska ta med kakan. Det där med språket och att ha koll på läget, det
känns sällan som att jag har någon koll alls, det funkar för att jag sällan är
stressad här men jag har ingen om ifall det är för att jag inte förstår eller
om det är för att de ändrar sig i sista minuten. Det är kanske en kombination
av både delarna…
Det blev en kladdkaka, som låg i ugnen för länge för att vår
värdmamma glömde ta ut den i tid. Den var fortfarande god men inte kladdig.
Middagen hos de andra var trevlig, jag gillar samlingen av
människor i olika åldrar som umgås varandra…
Sedan åkte vi till ett ställe Valeria hade tipsat oss, där
spelades det liveband musik, en i bandet jobbade på skolan. Där dansade vi loss
till samba rytmer. Jag och Anna visade även hur man buggade. Äntligen levererade Brasilien lite samba musik!
Det låter som en riktigt fantastisk födelsedag! :)
SvaraRadera