tisdag 15 februari 2011

9 Feb Pasig

Vi tog bussen hela vägen idag, vilket gjorde oss rätt så sena men vi slapp i alla fall trängas på tunnelbanan.

Teacher Anita var mer stressad idag, imorgon är det prov. Enligt mig känns det som att det kommer bli ett test barnen inte kommer kunna hälften på. Jag tänker fortfarande på den svenska förskolan. Man lär sig sitta still, lyssna en längre tid, följa instruktioner, fokusera.
Några har väldigt svårt att sitta still och det krävs av dem att de ska kunna räkna, skriva och läsa på både Engelska och Tagalog för att de ska kunna börja i klass 1. Det känns som att teacher Anita skulle vilja ha hela undervisningen på Engelska, kanske är det tänkt så men barnen förstår varken before, between och after, det mesta blir sagt på Tagalog och Engelska upprepat en massa gånger. Väldigt tjatigt men det kanske är så man lär sig utan material. Under undervisningens tid finns det inget utrymme för individuell träning så om barnen inte har någon som kan träna med de hemma blir det väldigt svårt för dem.

Jag undrar om de börjar med Engelska så tidigt i skolan för att “regeringen” (något annat någon gång tidigare i tiden) vet att de flesta inte fullföljer sin skolgång. Det är så jag upplever det, att den korta tiden barnen har möjlighet att gå i skolan ska det proppas in så mycket det bara går i deras hjärnor. Fast de troligtvis undervisar i Engelska för att USA friade dem från Spanien en gång i tiden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar