Vi gick och badade igen och idag var vi några fler, släktingar till småkusinerna var med.
Jag och C tog ut knattarna på de djupa och lekte hajar sedan övade vi med dom på att simma. Sedan grävde vi ner barnen i sanden.
Att ta långa promenader på den tomma stranden är skönt och känns väldigt mycket som egen reflektions tid…
När vi kom tillbaka duschade vi i bäcken igen, vattnet känns fräscht men… Hur långt rinner inte det där vattnet egentligen? Längre ut verkar de diska och tvätta i vattnet vi duschar i, vad gör de längre in i djungeln med vattnet vi duschar i? Blää! Det var småfiskar i vattnet i alla fall och C sa att det betydde att vattnet var bra.
Det blev ett missförstånd vid maten, jag trodde att de stod och kokade ris till vårat tillbehör men de hade tydligen fått för sig att jag sagt att vi inte vill äta? Jaja…
På ett annat ställe i djungeln hade det varit ett bröllop där alla sjöng karaoke. Jag vet inte vart brudparet var men vi blev behandlade från hedersgäster, där fick vi mat och där skulle det sjungas. Stämningen var bra och min Tita (morbrors fru) sa att vi kunde känna oss trygga här för att alla var vänner till min morbror. “Pare” är ett ord man typ använder för människor som man känt långt tillbaks, alla var min morbrors pare, så vi skulle vara lugna.
Denna natt låg jag och min Tita och pratade en del, jag har blivit mycket bättre på språket. Och det känns väldigt bra för sist när jag var här i somras kändes det som att vi inte hade någon kommunikation och att allt de gjorde endast var att servera mig allt så gått de kunde. Jag känner mig mycket närmare dom nu, dock tar det ju tid att bygga en relation. Jag hade inte träffat några av dessa kusiner sist och min morbror och hans fru hade jag inte sett på 10 år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar