Idag var en dag då läraren berättar för barnen vad de får för betyg, som en förberedelse till gradationen. Här skulle allt tas upp offentligt, de tre klasserna var samlade i den i korridoren utanför klassrummet. Inget möte med bara föräldrar och enskilt barn som i Sverige.
Barnen kom i sina finaste kläder, det var inte skoluniformer som gällde idag. Pojkarna hade på sig sina finaste T-Shirts och många av flickorna hade på sig riktigt fina prinsessklänningar, sådana finns det många av här på marknaden. Vissa av flickorna hade lite läppstift och andra var så sminkade att jag ville skratta. Som påsk kärringar såg de ut!
Det kändes som en väldigt lång dag fastän den inte höll på i mer en tre timmar, väldigt rörigt med så mycket människor. Och barn skulle ropas upp en och en, två gånger om, fotograferas med sina diplom och öva på talen som de skulle hålla i på Gradationsdagen.
Det är verkligen en annorlunda relation till barnen här och i Navotas, i Navotas är vi i bostadsområdet och alla som är med oss har varit med oss för att de själva velat det. Här har vi varit lärare och barnen ska alltid ha visat repsekt och kallat oss för teacher. Idag var första gången i Kaunlaran utan lektioner och i all rörelse så fick kände jag att jag fick ett annorlunda umgänge till barnen. Jag behövde inte hålla koll på allihopa, jag kunde umgås med dem en och en. Jag önskar att det hade varit så från början med dem, att vi hade haft mer ”special tid” och lek med barnen än att endast ha varit extra lärare. Skillnaden på detta ställe och Navotas är också att om vi åker tillbaks till bostadsområdet i Navotas så kommer förhoppningsvis de flesta människorna bo kvar. Men om vi kommer tillbaka till Kaunlarans förskola som kommer det att vara nya barn… Och man vill ju träffa sina gamlingar samlade någon gång igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar