torsdag 3 mars 2011

Hur ska man reagera…

Man kan säga att vi typ har bestämt oss för att vi inte ska ge pengar till de som går på jeepneys med lappar, även om det bara är barn vi har sett göra det. Jag har aldrig sett någon annan ge någonting till de tidigare förutom en gång då en pojke fick ett litet kexpaket.

På väg till förskolan i Kaulanran på en jeepney kom en flicka på. Det är svårt att säga hur gammal hon var för att storleken på människorna här är väldigt annorlunda gentemot i Sverige men varierar ändå i sina storlekar precis som i Sverige. Men jag gissar på att hon var runt 13 år. Hon lämnade lapparna i våra knän som de andra tidigare också har gjort sedan åkte hon ett tag med oss e jeepneyn. I vanliga fall samlar barnen tillbaka lapparna som då ligger huller om buller för att människorna inte ens rört de med händerna och de har börjat trilla av folks knän pga. farten. Men denna flicka halv lade sig på golvet i jeepneyn och började knacka/klappa på folks ben sedan hasade hon sig fram till nästa. (frågan jag ställer mig i efterhand är, var hon verkligen i ett sådant behov av pengar eller var det hennes taktik..?) Det var en väldigt jobbig känsla som stegrades i min kropp, hon började längst ut och jag var en av de som satt längst in. Ska man osynliggöra dessa människor? Det var det de kändes som att de flesta gjorde... Men varför gör man det? C har berättat att hon inte klarar av att titta för att hon då mår så dåligt. Men tittar alla bort av samma anledning? Eller tänker folk, hade jag haft något ätbart med mig hade flickan fått det? Kanske har folk slutat bry sig, eller vet att pengarna ändå inte går till henne själv? Faktiskt så visste jag inte vad jag skulle göra med denna känsla i min kropp men jag har lovat mig själv att inte blunda för världens problem så när hon hasade sig fram och klapp knackade på mitt ben så tittade jag bara på henne och tänkte; jag ser dig men jag kommer inte att ge dig någonting. Jag undrar om det nästan inte är värre. Att se men inte göra någonting, kanske ska man gå runt med ett kex i väskan hela tiden? Men varför, för att själv känna sig som en bättre människa? Då såg jeepney chauffören henne och sa:”tänkte du betala för denna resa?” eller något liknande. Då vände hon sig om i jeepneyn väldigt arg och ryckte åt sig en sista lapp som ett barn höll i. Människor i jeepneyn skrattade över att hon visade sig vara aggressiv. Det kändes skit jobbigt

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar