Det är många saker som är lite annorlunda men ändå saker man kan vänja sig vid i detta land. Saker jag tänker på ofta är papperskorgar. Jag har jätte svårt att slänga skräp på marken men här finns inga riktiga sådana. Folk sopar gatorna varje dag och det är så alla andra gör, slänger på marken.
En annan sak är trafiken, det känns som att alla kör som aggressiva galningar, grejen är bara den att de inte är aggressiva. Det är bara deras takt och man kan nästan tro att de gillar hårda bromsningar. Sitter man i taxi så har man tur om det finns bälte i framsätet. Låser man inte dörrarna själv blir man ombedd att göra det för att om man står still i trafiken kommer det ofta något barn fram och rycker i dörrarna eller visar mot rutan att de vill ha pengar.
Jeepneys måste vara en helt galen grej i svenska ögon. De tränger in över 12 personer där bak, inga fönster att väva upp eller ner, ingen dörr och inga bälten. Ibland hoppar man på och av dem i farten. Betalnings systemet är väldigt tufft att det skickas från hand till hand. Men det mina svenska ögon reagerar på är att det sitter små barn i vuxnas famnar. I Sverige är det bilbarnstol och allt som gäller men här bara ligger eller sitter de i den guppiga i trafiken och andas in alla avgaser.
Jag skulle aldrig låta mitt 6 månaders barn åka i en jeepney. Men det är deras vardag här och vare sig man är fattig eller rik så behöver människor ta sig till olika platser.
En mamma med sin 6 månaders bebis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar